BUY NOW For Sale 70%!
buy viagra

Antibiotika azithromycin chlamydia

[1. PENICILLINASKÄNSLIGA PENICILLINER JO1C] [2. PENICILLINASSTABILA PENICILLINER J01C] [3. CEFALOSPORINER J01DA] [4. PARENTERALA CEFALOSPORINER] [5. KARBAPENEMER J01DH] [6. AMINOGLYKOSIDER J01G] [7. TETRACYKLINER J01A] [8. MAKROLIDER J01F A] [9. GLYKOPEPTIDER J01X A01] [10. KINOLONER J01M] [11. LINKOSAMIDER J01F F] [12. FOLSYREANTAGONISTER J01E] [13. IMIDAZOLDERIVAT J01X D] [14. KLORAMFENIKOL J01B] [15. ANTIBAKTERIELLA STEROIDER J01XC01] [16. NITROFURANDERIVAT J01XE] [17. ÖVRIGA ANTIBAKTERIELLA MEDEL J01X X] [18. KOLISTIN J01XB01]


En rationell antibiotikaanvändning innebär att antibiotika inte skall ges för säkerhets skull vid t ex virusorsakad ÖLI eller akut bronkit. Man bör alltid försöka välja preparat med god klinisk effekt, men med minsta möjliga risk för resistensutveckling och ekologiska störningar.

En ökad risk för spridning av resistenta bakterier föreligger på förskolor, sjukhem och sjukhus. För att behålla det förhållandevis gynnsamma resistensläget i Sverige är det viktigt att lokalt och nationellt övervaka resistensläge och antibiotikaförbrukning i såväl öppen vård som på olika sjukvårdsinrättningar.

Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF, raf) har systematiskt granskat alla antibiotika och gjort en bedömning av indikationer som är godkända i Sverige (FASS.se). Nedan följer en sammanfattning av RAFs bedömning med författarens kommentar avseende spektrum och användningsområde.

För fullständig information om interaktioner och biverkningar se FASS (FASS.se).

Se även Läkemedelsbokens antibiotikakapitel (läkemedelsboken.se), Läkemedelsverket hemsida med riktlinjer för handläggning av vanliga infektioner i öppenvård (lakemedelsverket.se), Stramas hemsida (strama.se), och Infektionsläkarföreningens hemsida (infektion.net) där behandlings-PM för olika typer av infektioner finns nedladdningsbara. Även här på Internetmedicin.se finns behandlings-PM för ett flertal infektioner.

Se även följande PDF-filer för checklista vid insättande av antibiotika samt empirisk antibiotikabehandling vid icke intensivvårdskrävande (gröna kortet) respektive intensivvårdskrävande infektioner (röda kortet):
 

Empirisk antibiotikabehandling på akuten av vanliga icke intensivvårdskrävande infektioner

Empirisk antibiotikabehandling vid intensivvårdskrävande infektioner


Även följande PM på Internetmedicin.se kan vara av intresse:
 

Antibiotika, interaktioner

Antibiotikaprofylax vid kirurgi

Ledprotesinfektioner

MRSA och VRE

ESBL-bildande multiresistenta tarmbakterier

ANTIBIOTIKA
 

Innehållsförteckning:

  1. Penicillinaskänsliga penicilliner
  2. Penicillinasstabila penicilliner
  3. Perorala cefalosporiner
  4. Parenterala cefalosporiner
  5. Karbapenemer
  6. Aminoglykosider
  7. Tetracykliner
  8. Makrolider
  9. Glykopeptider
  10. Kinoloner
  11. Linkosamider
  12. Folsyreantagonister
  13. Imidazolderivat
  14. Övriga (Kloramfenikol)
  15. Fusidinsyra
  16. Nitrofurantoin
  17. Linezolid
  18. Kolistin

Fenoximetylpenicillin, PcV (Kåvepenin, Tikacillin)
 

För oralt bruk. Är ett betalaktamantibiotika och verkar därmed genom hämning av bakteriers cellväggssyntes. Betalaktamantibiotika har en i huvudsak baktericid effekt och den antibakteriella effekten är bäst korrelerad till tiden som antibiotikakoncentrationen överstiger MIC. Preparatet skall doseras tre gånger dagligen. Samtidigt födointag medför minskad absorption varför fenoximetylpenicillin skall ges en timma innan eller två timmar efter måltid.
 

Spektrum:

Spektrum: Bra aktivitet mot icke betalaktamasproducerande grampositiva kocker, t ex betahemolyserande streptokocker och pneumokocker.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot pneumokocker och streptokocker men otillräcklig aktivitet mot gramnegativa bakterier inkl Haemophilus influenzae.
  • Förstahandsmedel vid hud- och mjukdelsinfektioner orsakade av betahemolytiska streptokocker samt vid behandling av otit, sinuit, tonsillit och pneumoni.
  • Förstahandsmedel vid hudborrelios (ECM).

Användningsområde:
 
  • Baspreparat vid behandling av luftvägsinfektioner i öppenvård (ej Haemophilus influenzae).
  • Förstahandspreparat för erysipelas, impetigo (dock ej Staphylococcus aureus-orsakad) och hudborrelios.

Bensylpenicillin, PcG (Bensylpenicillin)
 

För parenteralt bruk.
 

Spektrum:

Streptokocker (inklusive pneumokocker), meningokocker, Treponema pallidum, Borrelia, anaeroba icke betalaktamasproducerande grampositiva bakterier. Dessutom vissa ovanliga patogener som Clostridium perfringens, Capnocytophaga canimorsus ("hundbettsbakterien").

RAF:s bedömning:

  • Mycket god aktivitet mot pneumokocker och streptokocker.
  • Förstahandsmedel vid hud- och mjukdelsinfektioner orsakade av betahemolytiska streptokocker samt vid behandling av samhällsförvärvade övre och nedre luftvägsinfektioner då parenteral behandling krävs.
  • I högre dos kan även behandling ske till patienter med pneumoni orsakad av pneumokocker med intermediär känslighet för penicillin.
  • En stor fördel med att använda bensylpenicillin är att det har ett smalt spektrum och risken för resistensutveckling är låg.

Användningsområde:
 

  • Pneumokockinfektioner (pneumoni och sepsis).
  • Grupp A-streptokockinfektioner (erysipelas, sårinfektioner, sepsis).
  • Alfastreptokockendokardit.
  • Gasbrand
  • Capnocytophaga canimorsus-sepsis.

Ampicillin (Doktacillin), Amoxicillin (Amimox, Amoxicillin, Imacillin)
 

Amoxicillin är det enda orala betalaktamantibiotika med effekt på pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Korsresistens till andra grupper varierar men oftast har respiratoriska kinoloner (moxifloxacin och levofloxacin) god effekt. Amoxicillin är ett derivat av ampicillin med ökad intestinal absorption och ges peroralt.


Spektrum:

Streptokocker, Enterococcus faecalis, Haemophilus influenzae, Listeria monocytogenes, meningokocker, Helicobacter pylori, Escherichia coli, Proteus mirabilis och gramnegativa och grampositiva anaeroba bakterier. Ampicillin och amoxicillin bryts dock ner av betalaktamasproducerande bakterier.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet aeroba grampositiva bakterier inkl enterokocker.
  • Stafylokocker och Enterococcus faecium är nästan alltid resistenta.
  • Även effekt på en del gramnegativa bakterier såsom Haemophilus influenzae, men Escherichia coli är resistenta till > 25 %.
  • Ett av förstahandsvalen vid akut exacerbation av KOL samt vid hud- och mjukdelsinfektioner efter djurbett. (amoxicillin + klavulansyra vid hundbett och kattbett > 2dygn).
  • Ampicillin (intravenöst) är ett förstahandsmedel vid endokardit orsakad av Enterococcus faecalis samt vid meningit orsakad av Listeria monocytogenes.
  • Amoxicillin är det enda orala preparatet med effekt på pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.

Användningsområde:

Amoxicillin är oralt standardpreparat men vid misstanke om betalaktamasproduktion skall amoxicillin + klavulansyra övervägas (se nedan).
 

  • Kända Enterococcus faecalis-infektioner vid:
    - sepsis
    - pyelonefrit
    - endokardit i kombination med aminoglykosid, om ej höggradig aminoglykosidresistens
  • Listeriainfektioner (sepsis, meningit).
  • Endokarditprofylax
  • Luftvägsinfektioner, t ex otit som sviktar på fenoximetylpenicillin.
  • Hud- och mjukdelsinfektioner efter djurbett. (Amoxicillin + klavulansyra vid hundbett och kattbett > 2dygn).
  • Luftvägsinfektioner då Haemophilus influenzae misstänks.
  • Amoxicillin är det enda orala preparatet med effekt på pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.
  • Helicobacter pylori-eradikering.

Pivmecillinam (Selexid)
 

Spektrum:

Escherichia coli, Klebsiella spp. och Proteus mirabilis. Har klinisk effekt vid cystit orsakad av Staphylococcus saprophyticus.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot Escherichia coli, Klebsiella spp. och Proteus mirabilis.
  • Har endast indikationen "förstahandsmedel vid nedre okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor".

Användningsområde:
 

  • Förstahandsalternativ (liksom nitrofurantoin) vid okomplicerad cystit hos kvinnor.
     
  • Pga den höga kinolonresistensen är mecillinam/nitrofurantoin även ett behandlingsalternativ vid afebril UVI hos män (expertutlåtande).

Amoxicillin + klavulansyra (Bioclavid, Spektramox)
 

Innehåller förutom amoxicillin betalaktamashämmaren klavulansyra som skyddar amoxicillin mot ett antal betalaktamaser.
 

Spektrum:

Samma som amoxicillin, men även betalaktamasproducerande bakterier som Staphylococcus aureus (ej MRSA), Haemophilus influenzae samt en del betalaktamasproducerande gramnegativa tarmbakterier.

RAF:s bedömning:

  • Rekommenderas vid behandlingskrävande luftvägsinfektioner orsakade av betalaktamasproducerande Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis.
  • Även aktivitet mot Escherichia coli (förutsatt urinvägsfokus) och meticillinkänsliga Staphylococcus aureus.

Användningsområde:
 
  • Luftvägsinfektioner orsakade av betalaktamasproducerande Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis
  • Hundbett
  • Kattbett om mer är 2 dygn gått från bettet.

Isoxazolylpenicilliner - Kloxacillin (Ekvacillin), Flukloxacillin (Heracillin)
 

Till läkemedelsbiverkningskommittén har flera fall rapporterats där effekten av warfarin minskade vid samtidig peroral behandling med flukloxacillin.
 

Spektrum:

Betalaktamasproducerande icke meticillinresistenta stafylokocker.

RAF:s bedömning
 

  • God aktivitet mot Staphylococcus aureus och betahemolytiska streptokocker, med undantag för grupp B streptokocker.
     
  • Ett förstahandsmedel vid parenteral eller oral behandling av hud- och mjukdelsinfektioner samt infektioner i leder och skelett då Staphylococcus aureus misstänks.
     
  • Bör doseras minst 3 gånger dagligen
     
  • Vid allvarliga infektioner bör kloxacillin ges 2-3 g x 4.


Användningsområde:
 

  • Staphylococcus aureus-infektioner (infektioner i hud- och mjukdelar, leder och skelett).

Piperacillin + tazobaktam (Piperacillin/Tazobactam)
 

Spektrum:

Piperacillin är verksamt mot både grampositiva och gramnegativa aeroba och många anaeroba bakterier. I frånvaro av hämmaren tazobaktam inaktiveras piperacillin av betalaktamaser.

Det föreligger god aktivitet mot vildtypspopulationen av följande bakterier: Streptokocker, Enterococcus faecalis, Staphylococcus aureus, Enterobacteriaceae, Haemophilus influenzae, gonokocker, Pseudomonas aeruginosa och andra pseudomonasarter

RAF:s bedömning:

  • Ett alternativt förstahandsval vid behandling av patienter med intraabdominella infektioner, neutropena patienter med oklar feber samt patienter med nosokomial pneumoni.

  • Vid behandling av svåra infektioner, t ex infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt och/eller kombinationsbehandling användas.

Användningsområde:
 
  • Intraabdominella infektioner
  • Neutropen feber
  • Nosokomial pneumoni

Perorala cefalosporiner – allmänt

De perorala cefalosporinerna har i regel betydligt sämre effekt än de parenterala och skall ej jämställas med dessa.

Cefadroxil har god aktivitet mot grampositiva bakterier som stafylokocker och streptokocker, men är sämre mot gramnegativa bakterier men tillräckligt god effekt mot Escherichia coli vid nedre UVI.

De nyare perorala cefalosporinerna (ceftibuten) har betydligt bättre effekt på gramnegativa aeroba tarmbakterier inklusive E. coli och Haemophilus influenzae. Vad man vunnit i aktivitet med dessa nya cefalosporiner på den gramnegativa sidan, har man dock delvis förlorat avseende aktivitet mot grampositiva bakterier.

Ceftibuten har dålig effekt på pneumokocker samt saknar effekt mot stafylokocker.

Cefalosporiner verkar genom hämning av bakteriers cellväggssyntes. Den antibakteriella effekten är bäst korrelerad till tiden som antibiotikakoncentrationen överstiger MIC.

 

Cefadroxil (Cefadroxil, Cefamox)
 

Har god absorption. Relativt liten risk för gastrointestinala biverkningar och störningar på tarmfloran. Saknar effekt på Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis.

Spektrum:

Streptococcus pyogenes (GAS), pneumokocker, stafylokocker. Escherichia coli, Klebsiella, Proteus mirabilis förutsatt nedre urinvägsfokus.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot betahemolytiska streptokocker och Staphylococcus aureus.
  • Aktiviteten är lägre mot pneumokocker och aktivitet mot Haemophilus
    influenzae
    saknas.
  • Ett alternativ vid recidiverande streptokocktonsilliter (men
    ej vid andra luftvägsinfektioner), samt vid hud- och mjukdelsinfektioner som behöver behandlas med mixtur.

Användningsområde:
 
  • Recidiverande streptokocktonsilliter
  • Hud- och mjukdelsinfektioner som behöver behandlas med mixtur.

Ceftibuten (Cedax)
 

Spektrum:

Streptococcus pyogenes (GAS), Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis, Escherichia coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus mirabilis.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot gramnegativa bakterier men otillräcklig aktivitet mot grampositiva bakterier.
  • Ett alternativt förstahandsmedel vid oral behandling av övre urinvägsinfektioner hos barn och kvinnor (inklusive gravida).
  • Ett andrahandsalternativ vid behandling av urinvägsinfektioner hos män och nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor.
  • På grund av den korta halveringstiden bör ceftibuten doseras två gånger dagligen dag 1-3 vid övre urinvägsinfektioner.

Användningsområde:
 
  • Alternativt förstahandsmedel vid oral behandling av övre urinvägsinfektioner hos barn.
  • Alternativt förstahandsmedel vid oral behandling av övre urinvägsinfektioner kvinnor (inklusive gravida).
  • Andrahandsalternativ vid oral behandling av urinvägsinfektioner hos män.
  • Andrahandsalternativ nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor.

Cefuroxim (Zinacef, Cefuroxim)
 

Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin av andra generationen med brett spektrum.

Alla cefalosporiner inkl cefuroxim kan ge Clostridium difficile-diarré.

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Haemophilus influenzae och, förutsatt urinvägsfokus, Escherichia coli, Klebsiella spp och Proteus mirabilis.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet grampositiva bakterier men sämre aktivitet mot gramnegativa bakterier än andra parenterala cefalosporiner.
  • Betalaktamresistens hos Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae medför påtagligt förhöjda MIC-värden av cefuroxim. Aktiviteten mot Escherichia coli, Klebsiella spp och Proteus mirabilis är underlägsen 3:e och 4:e generationens cefalosporiner (t ex cefotaxim, ceftazidim och cefepim).
  • Cefuroxim har sannolikt tillräcklig aktivitet vid infektioner orsakade av Escherichia coli, Klebsiella spp och Proteus mirabilis utgångna från urinvägarna. RAF:s bedömning är dock att cefuroxim vid akut pyelonefrit och urosepsis bör kombineras med aminoglykosid för att erhålla maximal effekt på Enterobacteriaceae.
  • Rekommenderad dos är 1,5 g x 3 vid normal njurfunktion.
  • Cefuroxims användningsområde begränsas till behandling av hud- och mjukdelsinfektioner samt led- och skelettinfektioner orsakade av stafylokocker och streptokocker.

Användningsområde:
 
  • Hud och mjukdelsinfektioner orsakade av stafylokocker och streptokocker.
  • Led- och skelettinfektioner orsakade av stafylokocker och streptokocker.

Cefotaxim (Cefotaxim, Claforan)
 

Cefotaxim är ett cefalosporin av tredje generationen för parenteralt bruk med brett antibakteriellt spektrum och höggradig stabilitet mot många betalaktamaser.
 

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Escherichia coli, Klebsiella spp, Proteus mirabilis, Haemophilus influenzae, meningokocker, Salmonella, Shigella.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet grampositiva och aeroba gramnegativa bakterier.
  • Vid behandling av infektioner orsakade av Enterobacter, Citrobacter, Serratia, Morganella och Providencia kan cefalosporinresistens uppstå under behandling, varför alternativa medel bör väljas.
  • Cefotaxim är ett alternativt förstahandspreparat vid akut bakteriell meningit och vid allvarliga infektioner utgående från luftvägar, urinvägar, buk, hud- och mjukdelsinfektioner samt infektioner i leder och skelett.

Användningsområde:

Alternativt förstahandspreparat vid:
 

  • Akut bakteriell meningit.
  • Allvarliga infektioner utgående från:
    - luftvägar
    - urinvägar
    - buk
    - hud och mjukdelar
    - leder och skelett

Ceftriaxon (Rocephalin)
 

Ceftriaxon är ett cefalosporin av tredje generationen för parenteralt bruk med brett antibakteriellt spektrum och höggradig stabilitet mot många betalaktamaser.

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Escherichia coli, Klebsiella spp, Proteus mirabilis, Haemophilus influenzae, meningokocker, Salmonella, Shigella.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet grampositiva och aeroba gramnegativa bakterier.
  • Vid behandling av infektioner orsakade av Enterobacter, Citrobacter, Serratia, Morganella och Providencia kan cefalosporinresistens uppstå under behandling, varför alternativa medel bör väljas.
  • P g a den långa halveringstiden är det ett alternativt förstahandspreparat vid neuroborrelios, gonorré samt vid annan parenteral behandling i öppen vård.

Användningsområde:

P g a den långa halveringstiden är det alternativt förstahandspreparat vid:
 

  • Neuroborrelios
  • Gonorré
  • Parenteral behandling i öppen vård.

Ceftazidim (Ceftazidim, Fortum)
 

Ett parenteralt tredje generationens cefalosporin.

Spektrum:

Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa, Haemophilus influenzae, meningokocker.

(Otillräcklig/ingen aktivitet: Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), enterokocker, Stenotrophomonas maltophilia, Acinetobacter, anaeroba bakterier och Listeria monocytogenes).

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet aeroba gramnegativa bakterier inklusive Pseudomonas aeruginosa, men har sämre aktivitet mot grampositiva bakterier än cefotaxim.
  • Vid behandling av infektioner orsakade av Enterobacter, Citrobacter, Serratia, Morganella och Providencia kan cefalosporinresistens uppstå under behandling, varför alternativa medel bör väljas.
  • Ett alternativt förstahandspreparat vid allvarliga infektioner orsakade av Pseudomonas aeruginosa, vid nosokomial pneumoni och misstänkt sepsis hos neutropena patienter.
  • Vid behandling av svåra infektioner, t ex infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt och/eller kombinationsbehandling användas.

Användningsområde:

Alternativt förstahandspreparat vid:
 

  • Allvarliga infektioner orsakade av Pseudomonas aeruginosa.
  • Nosokomial pneumoni
  • Misstänkt sepsis hos neutropena patienter.

Vid behandling av svåra infektioner, t ex infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt och/eller kombinationsbehandling användas.

 

Ceftarolin (Zinforo)
 

Ceftarolin är ett cefalosporin för parenteralt bruk med brett antibakteriellt spektrum och stabilitet mot många betalaktamaser. Medlet har till skillnad från övriga betalaktamantibiotika aktivitet mot flertalet meticillinresistenta Staphylococcus aureus.

Spektrum:

God aktivitet: Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes (GAS), pneumokocker, Escherichia coli, Klebsiella spp., Proteus mirabilis, Haemophilus influenzae.

(Otillräcklig aktivitet: Enterobacteriaceae förutom Escherichia coli, Klebsiella spp. och Proteus mirabilis, enterokocker, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter spp., anaeroba bakterier och Listeria monocytogenes. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta).

RAF:s bedömning:

  • Ceftarolin har god aktivitet mot flertalet grampositiva och aeroba gramnegativa bakterier.

  • Vid behandling av infektioner orsakade av Enterobacter, Citrobacter, Serratia, Morganella och Providencia kan cefalosporinresistens uppstå under behandling, varför alternativa medel bör väljas.

  • Ceftarolin är inte stabilt mot extended-spectrum betalaktamaser (ESBL).

  • Medlet har hög aktivitet mot S. aureus, inklusive flertalet isolat med meticillinresistens, och har även hög aktivitet mot pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet.

  • Ceftarolin kan användas vid komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner framför allt orsakade av meticillinresistenta S. aureus och utgör ett alternativt preparat vid samhällsförvärvad pneumoni orsakad av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (framför allt vid MIC bensylpenicillin > 1 mg/L).

Användningsområde:
  • Komplicerade infektioner i hud och mjukdelar vid misstanke om MRSA

  • Samhällsförvärvad pneumoni vid misstanke om pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet

 

Parenterala betalaktamantibiotikum med brett antibakteriellt spektrum och stabilitet mot flertalet betalaktamaser.

 

Imipenem + cilastatin (Tienam, Imipenem/Cilastatin)

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Enterococcus faecalis, Listeria monocytogenes, Haemophilus influenzae, Enterobacteriaceae (förutom Proteus, Providencia och Morganella), Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter och de flesta anaeroba bakteriearter. Saknar dock aktivitet mot Stenotrophomonas maltophilia.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet grampositiva och gramnegativa bakterier (inklusive anaeroba bakterier) med undantag för meticillinresistenta Staphylococcus aureus, Enterococcus faecium och Stenotrophomonas maltophilia.
  • Ett alternativt förstahandspreparat vid initial behandling av svåra infektioner utgående från luftvägar och buk samt vid oklar feber hos neutropena patienter.
  • Oftast god aktivitet mot cefalosporinresistenta Enterobacteriaceae (ESBL, AmpC).
  • Vid behandling av svåra infektioner, t ex infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt och/eller kombinationsbehandling användas.

Användningsområde:
 
  • Alternativt förstahandspreparat vid initial behandling av svåra infektioner utgående från luftvägar och buk.
  • Oklar feber hos neutropena patienter.

Meropenem (Meronem, Meropenem)

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker, Listeria monocytogenes, Haemophilus influenzae, Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter och de flesta anaeroba bakteriearter. Något mera heltäckande gramnegativt spektrum än imipenem, men saknar aktivitet mot enterokocker och Stenotrophomonas maltophilia.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet grampositiva och gramnegativa bakterier (inklusive anaeroba bakterier) med undantag för meticillinresistenta Staphylococcus aureus, enterokocker och Stenotrophomonas maltophilia.
  • Alternativt förstahandspreparat vid initial behandling av septiska infektioner utgående från luftvägar, buk och urinvägar samt vid oklar feber hos neutropena patienter.
  • Alternativt förstahandsval vid bakteriella meningiter.
  • God aktivitet mot cefalosporinresistenta Enterobacteriaceae (ESBL, AmpC).
  • Vid behandling av svåra infektioner, t ex infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt och/eller kombinationsbehandling användas.

Användningsområde:
 
  • Alternativt förstahandspreparat vid initial behandling av svåra infektioner utgående från
    - luftvägar
    - buk
    - urinvägar
  • Oklar feber hos neutropena patienter.
  • Alternativt förstahandsval vid bakteriella meningiter.

Vid svårbehandlade infektioner med stor risk för resistensutveckling, t ex infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt, dosering var 6:e timma och helst kombinationsbehandling användas.

 

Ertapenem (Invanz)

Spektrum:

Ertapenem har god aktivitet mot stafylokocker, streptokocker, pneumokocker, Haemophilus influenzae, Enterobacteriaceae och ett flertal anaeroba bakteriearter, men har lägre/otillräcklig aktivitet mot vissa Bacteroides och Clostridium spp och otillräcklig aktivitet mot enterokocker, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter spp och Stenotrophomonas maltophilia.

RAF:s bedömning:

  • Skiljer sig från imipenem och meropenem genom otillräcklig aktivitet mot Pseudomonas-arter samt Acinetobacter spp och sämre aktivitet mot flertalet anaeroba bakteriearter, bl a vissa Bacteroides och Clostridium spp.
  • Ertapenemresistens har rapporterats hos vissa isolat av cefalosporinresistenta Enterobacteriaceae (ESBL, AmpC).
  • Eftersom ertapenem kan doseras en gång dagligen bör preparatet reserveras för poliklinisk behandling av cefalosporinresistenta Enterobacteriaceae.

Användningsområde:
 
  • Poliklinisk behandling av ESBL-producerande Enterobacteriaceae.

Frekvensen IgE-medierade reaktioner är < 1 % hos individer som inte tidigare haft sådana reaktioner. Risken för anafylaktiska reaktioner är 1/50 000.

Vid IgE medierad allergi mot Penicillin V eller G bör behandling med andra penicillinpreparat undvikas. Cefalosporiner korsreagerar med PcV i 5-15 %. Vid allvarliga penicillinreaktioner med allmänpåverkan skall man fortsättningsvis inte heller ge cefalosporiner.

Korsreaktioner förekommer mellan karbapenemer och penicillin, men ej mellan aztreonam och penicillin (se FASS-text beträffande försiktighet).

Vid långvarig i.v. tillförsel av betalaktam ses ofta (efter 2 veckor eller mer) biverkningar i form av feber, neutropeni och ibland även exantem. När behandlingen väl avslutas försvinner symtomen snabbt. I regel kan betalaktamer ges på nytt, vid framtida infektioner.

 

Aminoglykosider tillhör fortfarande våra mest oumbärliga antibiotika p g a deras snabba, baktericida effekt. Avsedda för parenteralt bruk.

Aminoglykosider har mycket hög aktivitetet mot Enterobacteriaceae och Pseudomonas aeruginosa, dvs aeroba gramnegativa bakterier. Bakteriestammar som är känsliga in vitro kan vara resistenta in vivo till följd av anaeroba förhållanden i t ex en abscess.

Påverkar främst bakteriers proteinsyntes och har koncentrationsberoende baktericid effekt. Den antibakteriella effekten korrelerar bäst till maximal serumkoncentration i relation till MIC (Cmax/MIC). Detta har lett till att den rekommenderade doseringen av aminoglykosider är en gång per dygn vid normal njurfunktion.

 

Septisk chock

Flertalet patienter som behandlas med aminoglykosider i Sverige ges enbart en engångsdos vid misstanke om svår sepsis eller septisk chock, t ex på akutmottagningen. Aminoglykosider kombineras då som regel med betalaktamantibiotika. Det finns flera motiv till denna kombinationsbehandling, t ex att bredda det antibakteriella spektrumet, få en snabbare avdödning av bakterier och minska frisättning av bakteriernas endotoxin.

Nyare sammanställningar ger stöd för att kombinationsbehandling vid septisk chock minskar mortaliteten. Det kan vara värt att poängtera att det är just för de svårast sjuka med septisk chock som man ser minskad mortalitet med kombinationsbehandling, inte hos mindre sjuka patienter. Kombinationen med betalaktamantibiotika med extra brett spektrum, som piperacillin–tazobaktam och karbapenemer, har dock inte visats minska mortaliteten vid septisk chock.

Förutsättningen för detta är att bakterierna är fullt känsliga, dvs tillägg av aminoglykosid kan ändå behövas (vilket i synnerhet gäller piperacillin–tazobaktam) för att ha effekt även på den ökande förekomsten av multiresistenta gramnegativa bakterier.

Karbapenemer som imipenem och meropenem har ett för betalaktamantibiotika maximalt brett gramnegativt spektrum, dvs bredare än piperacillin–tazobaktam, varför aminoglykosidtillägget är minst motiverat för karbapenemer. Dessa ska ändå användas restriktivt på grund av att nya betalaktamaser som även bryter ner karbapenemer sprider sig över världen.

Efter analys av kunskapsläget har RAF bedömt att aminoglykosidbehandling alltid ska övervägas vid septisk chock samt vid svår sepsis med risk att utveckla chock och då i kombination med betalaktamantibiotika med brett spektrum.

 

Doseringsanpassning

Aminoglykosider är vattenlösliga preparat med låg proteinbindning och med en distributionsvolym som motsvarar extracellulärvolymen. Vid septisk chock är distributionsvolymen i regel större än normalt.

Farmakokinetiska och farmakodynamiska data talar för att den initiala dosen vid septisk chock bör vara 7 mg/kg kroppsvikt av gentamicin/tobramycin respektive 25–30 mg/kg av amikacin. Bra randomiserade studier som undersökt risk för njur- och ototoxicitet med dessa höga doser, dvs risk–nytta, saknas dock. Det är därför viktigt att dessa höga doser anpassas till justerad kroppsvikt och förbehålls patienter med kliniskt verifierad septisk chock. Doseringen ska också monitoreras med täta koncentrationsbestämningar, eftersom den interindividuella variationen är stor.

Oftast ges i Sverige endast en dos aminoglykosid vid septisk chock, vilket sannolikt är otillräckligt om man ska ha full effekt av aminoglykosidbehandlingen. I utvalda fall kan det därför vara motiverat att ge ytterligare doser, vilka då ska anpassas till distributionsvolym och njurfunktion.

Andra dosen vid septisk chock (undantaget patienter med fortsatt okontrollerad chock och/eller där koncentrationsbestämning verifierat lågt dalvärde) liksom första dosen vid tillstånd utan ökad distributionsvolym ska vara lägre, lämpligen 5 mg/kg av gentamicin/tobramycin respektive 15 (–20) mg/kg av amikacin.

 

Amikacin (Biklin)

Spektrum:

Stafylokocker, Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa och andra Pseudomonas-arter, Mycobacterium tuberculosis.

RAF:s bedömning:

  • Aminoglykosiderna rekommenderas i kombination med betalaktamantibiotika vid behandling av septisk chock och progredierande svår sepsis.
  • Initiala dosen amikacin bör vara mellan 15 och 25-30 mg/kg/dag. Den högre dosen inledningsvis vid septisk chock.
  • Aminoglykosider och betalaktamantibiotika har synergistisk effekt mot flera bakteriearter vilket kan utnyttjas i behandling av infektioner med bakterier mot vilka aminoglykosidens egen aktivitet är otillräcklig (enterokocker och alfastreptokocker). Höggradig aminoglykosidresistens (gentamicin MIC > 128 mg/L) hos framför allt enterokocker är vanlig och måste uteslutas innan synergism kan förväntas.
  • Har dålig aktivitet i sur och anaerob miljö.

Användningsområde:
 
  • Septisk chock och progredierande svår sepsis - i kombination med bredspektrum betalaktamantibiotika.
     
  • Sepsis utan chock - i kombination med bredspektrum betalaktamantibiotika om infektionen misstänks vara orsakad av multiresistenta gramnegativa bakterier.
     
  • Pyelonefrit – i kombination med betalaktamantibiotika eller kinolon tills odlingsresultat inklusive resistensbetsämning föreligger, eller som monoterapi om allvarlig allergi föreligger mot betalaktamantibiotika och/eller kinoloner.
     
  • Allvarliga infektioner orsakade av multiresistenta gram-negativa bakterier när andra alternativ saknas.

    - Vid ovanstående indikationer föredras amikacin p g a lägre resistens hos Enterobacteriaceae än gentamicin och tobramycin.

    - Rekommendation om förstahandsval av aminoglykosid bör dock beslutas av lokal läkemedelsgrupp, baserat på lokalt resistensläge.
     

  • Endokardit orsakad av svårbehandlade patogener i kombination med betalaktamantibiotika.
     
  • Tuberkulos (ersätter streptomycin).

Aminoglykosider ges oftast som en engångsdos, vid fortsatt behov av behandling med aminoglykosid skall serumkoncentration av aminoglykosid, som ges 1 gång/dygn, bestämmas 8 och 24 timmar efter given dos.

Konsultera relevant specialist vid kronisk njurfunktionsnedsättning/andra nefrotoxiska droger/akut anuri/hörselnedsättning.

Vid övervikt/undervikt bör lägre/högre doser/kg kroppsvikt ges eftersom aminoglykosid inte distribueras i fettvävnad.

Amikacin rekommenderas vid misstanke om/verifierad Enterobacteriaceae-infektion då amikacinresistens är lägre än för gentamicin och övriga aminoglykosider.

Tobramycin rekommenderas vid Pseudomonas-infektioner då MIC-värden oftast är ett spädningssteg lägre än för gentamicin.

 

Gentamicin (Gensumycin)

Spektrum:

Stafylokocker, Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa och andra Pseudomonas-arter.

RAF:s bedömning:

Se ovan under aminoglykosider och amikacin.

Användningsområde:
 

  • Se ovan under aminoglykosider och amikacin. OBS! Gentamicin ej tuberkulos.

Tobramycin (Nebcina)

Tobramycin finns även som inhalationsberedning (Tobi, TOBI Podhaler) men medlet är i första hand avsett för parenteralt bruk

Spektrum:

Stafylokocker, Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa och andra Pseudomonas-arter, Acinetobacter.

RAF:s bedömning:

Se ovan under aminoglykosider och amikacin.

Användningsområde:
 

  • Se ovan under aminoglykosider och amikacin. OBS! Tobramycin ej tuberkulos.

Tetracyklin (Tetracyklin), Doxycyklin (Doxycyklin, Vibranord), Lymecyklin (Lymecyklin , Tetralysal)

Tetracykliner har bakteriostatisk effekt genom att hämma bakteriers proteinsyntes. Tetracykliner har ett brett spektrum mot luftvägspatogener inklusive intracellulära patogener.

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis, Chlamydia, Mycoplasma pneumoniae, Pasteurella multocida, Francisella tularensis och Brucella.

RAF:s bedömning:

  • Aktivitet mot flertalet bakterier som är aktuella vid luftvägsinfektioner, inklusive intracellulära patogener.
  • Ett alternativt förstahandsmedel vid akut exacerbation av kronisk bronkit och vid infektioner orsakade av mykoplasma samt klamydia. Det är även alternativt förstahandsmedel vid borrelios samt måttlig till svår acne.
  • En relativt snabb resistensutveckling mot tetracykliner har under senare år noterats hos betahemolytiska streptokocker grupp A, C och G, vilken kan vara kopplad till erytromycin och klindamycin.

Användningsområde:
 
  • Akut exacerbation av kronisk bronkit.
  • Mykoplasmapneumoni
  • Klamydia
  • Borrelios
  • Måttlig till svår akne (lymecyklin rekommenderas p g a lägre fototoxicitet).

Tigecyklin (Tygacil)

Tigecyklin är en glycylcyklin, utvecklad från tetracykliner och avsedd för parenteralt bruk. Tigecyklin har ett brett grampositivt och gramnegativt spektrum. Effekt saknas mot Pseudomonas aeruginosa. Tigecyklin hämmar proteinsyntesen och har en bakteriostatisk effekt. Tigecyklin kan övervinna de två huvudsakliga tetracyklinresistensmekanismerna, ribosomal blockad och efflux.

Spektrum:

Stafylokocker (inklusive meticillinresistenta stafylokocker), betahemolytiska streptokocker, enterokocker (inklusive vankomycinresistenta enterokocker), Escherichia coli, Klebsiella spp, Enterobacter, Serratia.

RAF:s bedömning:

Kan övervägas vid infektioner orsakade av multiresistenta bakterier där andra alternativ inte kan användas. Behandling skall endast inledas i samband med sjukhusvård och efter konsultation med relevant specialist.

Användningsområde:
 

  • Infektioner orsakade av multiresistenta bakterier där andra alternativ inte kan användas.

Godkända indikationer enligt FASS: Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner, förutom diabetesrelaterade fotinfektioner. Komplicerade intraabdominella infektioner.

Kombinationsbehandling med andra antibakteriella medel bör alltid övervägas när tigecyklin administreras till svårt sjuka patienter.

Biverkningar rapporterades hos cirka 41 % av tigecyklinbehandlade patienter. De i kliniska studier vanligaste läkemedelsrelaterade biverkningarna var reversibelt illamående (20 %) och kräkningar (14 %) som vanligen uppträdde tidigt (första eller andra behandlingsdagen) och var i allmänhet av mild eller måttlig svårighetsgrad.

 

Makrolider är aktiva mot grampositiva aeroba bakterier och grampositiva och gramnegativa anaeroba bakterier men har dålig aktivitet mot Haemofilus influenzae. Klaritromycin har effekt på atypiska mykobakterier och Helicobacter pylori.

Resistens innebär korsresistens för hela gruppen. P g a risk för selektion av resistenta pneumokocker och betahemolyserande streptokocker bör makrolider/azalider användas restriktivt.

Användningsområde:
 

  • Streptokock- och pneumokockinfektioner hos penicillinallergiker, atypisk pneumoni (Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae och Legionella pneumophila).
  • Pertussis
  • Genitala Chlamydia-infektioner (azitromyzin som endos vid urethrit och alternativ vid Mycoplasma genitalium).
  • Klaritromycin vid infektion med atypiska mykobakterier.
  • Helicobacter pylori

P g a risk för selektion av resistenta pneumokocker och betahemolyserande streptokocker bör makrolider/azalider användas restriktivt.

 

Erytromycin (Ery-Max, Abboticin)
 

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Moraxella catarrhalis, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Chlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci, Ureaplasma urealyticum, Listeria monocytogenes, Arcanobacterium haemolyticum, Legionella pneumophila, Bordetella pertussis.

RAF:s bedömning:

  • Ett alternativt förstahandsmedel vid pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae.
  • Ett försthandsmedel vid kikhosta.
  • Otillräcklig aktivitet mot Haemophilus influenzae och uppvisar en dålig penetration till mellanörat och är därför endast rekommenderat för behandling av akut mediaotit vid verifierad penicillinallergi typ 1.
  • Makrolidanvändning skall om möjligt undvikas vid infektioner orsakade av pneumokocker och betahemolytiska streptokocker p g a risk för selektion av resistenta bakteriestammar.

Användningsområde:
 
  • Pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae.
  • Bordetella pertussis (kikhosta).

Azitromycin (Azithromycin, Azitromax)

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Moraxella catarrhalis, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Chlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci, Ureaplasma urealyticum, Listeria monocytogenes, Arcanobacterium haemolyticum, Legionella pneumophila, Bordetella pertussis, Campylobacter. Dessutom in vivo effekt på Salmonella och Shigella.

RAF:s bedömning:

  • Ett alternativt förstahandsmedel vid verifierad uretrit eller salpingit orsakad av Chlamydia trachomatis eller Mycoplasma genitalium.
  • Ett alternativt förstahandsmedel vid legionellapneumoni samt vid septisk salmonellos.
  • Ett alternativt andrahandsmedel vid behandling av gonorré och vid pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae.
  • Makrolidanvändning skall om möjligt undvikas vid infektioner orsakade av pneumokocker eller betahemolytiska streptokocker p g a risk för selektion av resistenta bakteriestammar.
  • Azitromycin har liksom övriga makrolider otillräcklig aktivitet mot Haemophilus influenzae.

Användningsområde:
 
  • Uretrit eller salpingit orsakad av Chlamydia trachomatis eller Mycoplasma genitalium.
  • Legionellapneumoni
  • Septisk enterit (Salmonella, Shigella, Campylobakter).
  • Alternativt andrahandsmedel vid behandling av gonorré.
  • Alternativt andrahandsmedel vid pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae.

Klaritromycin (Klacid)

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Moraxella catarrhalis, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Chlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci, Ureaplasma urealyticum, Listeria monocytogenes, Arcanobacterium haemolyticum, Legionella pneumophila, Bordetella pertussis, Helicobacter pylori.

RAF:s bedömning:

  • Ett alternativt förstahandsmedel vid behandling av pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae.
  • Vid eradikering av Helicobacter pylori är resistens mot klaritromycin kopplat till sämre behandlingsutfall varför resistensbestämning på biopsimaterial bör göras vid recidiv.
  • Har effekt mot atypiska mykobakterier men behandling är sällan indicerad hos immunkompetenta individer.
  • Har otillräcklig aktivitet mot Haemophilus influenzae och uppvisar en dålig penetration till mellanörat och är därför endast rekommenderat för behandling av akut mediaotit vid verifierad penicillinallergi typ 1.
  • Makrolidanvändning skall om möjligt undvikas vid infektioner orsakade av pneumokocker och betahemolytiska streptokocker p g a risk för selektion av resistenta bakteriestammar.

Användningsområde:
 
  • Pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae.
  • Helicobacter pylori-eradikering.
  • Infektioner orsakade av atypiska mykobakterier.

Vankomycin (Vancocin, Vancomycin)
 

Vankomycin hämmar grampositiva bakteriers cellväggssyntes och har effekt på aeroba och anaeroba grampositiva bakterier, inklusive meticillinresistenta stafylokocker, penicillinresistenta pneumokocker liksom ampicillinresistenta enterokocker och Clostridium difficile.

Vankomycin verkar i huvudsak bakteriostatiskt.

Vankomycinresistenta enterokocker har blivit allt mer frekventa.

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), enterokocker, grampositiva anaerober.

RAF:s bedömning:

  • Vankomycin för oralt bruk är endast indicerad vid enterokolit orsakad av Clostridium difficile. RAF uppmanar till restriktiv användning av oralt vankomycin p g a risken för resistensutveckling.
  • Vankomycin för parenteral bruk har aktivitet mot stafylokocker och enterokocker, men betalaktamantibiotika bör alltid föredras om bakterien även är känslig för dessa till följd av långsam bakterieavdödning med vankomycin samt högre toxicitet.
  • Ett förstahandsmedel vid infektioner orsakade av MRSA där parenteral behandling krävs.
  • Stafylokocker med MIC-värden på 2 mg/L bör behandlas med tredosering av vankomycin för att uppnå optimal effekt.
  • RAF uppmanar till restriktiv användning av glykopeptidantibiotika p g a risken för resistensutveckling.

Användningsområde:
 
  • MRSA MRSE (MR-KNS), Ampicillinresistenta enterokocker orsakande följande infektioner:
    - endokardit
    - sepsis
    - neurokirurgiska shuntinfektioner (intravenöst + intratekalt)
    - CAPD-peritoniter (i dialysvätskan) och andra främmandekropps-infektioner, som ofta orsakas av koagulasnegativa stafylokocker

    - Vankomycin är ett sämre alternativ jämfört med isoxazolylpenicillin vid infektioner orsakade av meticillinkänsliga stafylokocker.

    - Konsensus finns att vankomycin inte bör användas empiriskt vid feber hos neutropena, såvida man inte har problem med MRSA.
     

  • Peroral behandling av Clostridium difficile-diarré (restriktivt, dvs endast där metronidazol ej kan ges eller vid pseudomembranös colit och då i kombination med metronidazol).

Teikoplanin (Targocid)

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), enterokocker.

RAF:s bedömning:

  • Har aktivitet mot Staphylococcus aureus och i något mindre grad mot koagulasnegativa stafylokocker, inklusive de meticillinresistenta. Preparatet har även aktivitet mot enterokocker.
  • Ett alternativ till vancomycin vid infektioner orsakade av MRSA där parenteral behandling krävs.
  • En fördel är att det kan ges en gång per dag, men en nackdel är att många koagulasnegativa stafylokocker kan ha låggradig, och i vissa fall höggradig, resistens.
  • Teikoplanin liksom vankomycin är ett sämre alternativ jämfört med isoxazolylpenicillin vid infektioner orsakade av meticillinkänsliga stafylokocker.
  • RAF uppmanar till restriktiv användning av glykopeptidantibiotika p g a risken för resistensutveckling.

Användningsområde:
 
  • Andrahandsalternativ vid infektioner orsakade av MRSA och ampicillinresistenta enterokocker.

Teikoplanin är ett sämre alternativ jämfört med isoxazolylpenicillin vid infektioner orsakade av meticillinkänsliga stafylokocker.

 

Ciprofloxacin (Ciprofloxacin, Ciproxin), Levofloxacin (Tavanic), Moxifloxacin (Avelox)
 

Samtliga ovanstående kinoloner har baktericid effekt mot aeroba gramnegativa bakterier. Ciprofloxacin är effektivast mot Pseudomonas aeruginosa. Moxifloxacin har bäst effekt på grampositiva bakterier inkluderande bl a stafylokocker och pneumokocker. Anaeroba bakterier är resistenta mot ciprofloxacin, men känsliga för moxifloxacin.

För att undvika resistensutveckling mot dessa mycket värdefulla preparat, bör användningen av kinoloner vara restriktiv. Vid användning bör det effektivaste preparatet väljas och ges i adekvat dos för att minska risken för resistensutveckling. Kinoloner bör sålunda ej användas vid okomplicerade nedre UVI hos kvinnor.

Ciprofloxacin är det mest väldokumenterade av preparaten.

Levofloxacin och moxifloxacin har god effekt på Legionella, Mycoplasma, Chlamydophila pneumoniae samt Chlamydophila psittaci och används därför ofta vid svåra samhällsförvärvade pneumonier tillsammans med t ex bensylpenicillin.

 

Ciprofloxacin (Ciprofloxacin, Ciproxin)

Spektrum:

Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter spp, Campylobacter, Aeromonas, Vibrio cholerae, Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis, Legionella pneumophila, gonokocker, meningokocker, Pasteurella multocida. Lägre aktivitet mot stafylokocker men i avsaknad av resistens rapporteras stafylokocker känsliga för ciprofloxacin.

RAF:s bedömning:

  • Ciprofloxacin är den kinolon som har bäst aktivitet mot gramnegativa bakterier, inklusive Pseudomonas spp.
  • Aktiviteten mot grampositiva bakterier är ofta otillräcklig.
  • Ett alternativt förstahandspreparat vid övre urinvägsinfektion och prostatit.
  • P g a den höga kinolonresistensen hos gramnegativa bakterier är preparatet däremot inte längre ett förstahandspreparat vid svår bakteriell tarminfektion.
  • Bör kombineras med aminoglykosid (amikacin) vid empirisk behandling av livshotande urogenitala infektioner och man bör överväga annat preparat vid svår septisk enterit innan resistensbestämning föreligger.
  • Ett alternativ vid behandling av svåra luftvägsinfektioner orsakade av gramnegativa bakterier, men bör för övrigt inte användas vid luftvägsinfektioner.
  • I kombination med rifampicin är ciprofloxacin ett behandlingsalternativ vid protesinfektioner.
  • Nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos kvinnor skall inte behandlas med kinoloner.
  • P g a ökande resistens bör kinoloner användas restriktivt.

Användningsområde:
 
  • Övre urinvägsinfektion
    - Ciprofloxacin bör initialt kombineras med amikacin vid svår sepsis med eller utan chock p g a hög kinolonresistens hos Enterobacteriaceae
    - Monoterapi när art och resistensbestämning föreligger – begär snabbsvar
     
  • Prostatit
     
  • Septisk enterit
    - Endast när art och resistensbestämning föreligger
     
  • Svåra luftvägsinfektioner orsakade av gramnegativa bakterier; Haemophilus influenzae, Escherichia coli, Pseudomonas aeruginosa
    - Ciprofloxacin bör för att undvika resistensutveckling kombineras med annat preparat vid Pseudomonas-infektion
     
  • Meningokockinfektioner
    - sepsis
    -engångsdos som profylax
     
  • Protesinfektioner
    - i kombination med rifampicin

Levofloxacin (Tavanic)

Spektrum:

Enterobacteriaceae, pneumokocker, Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis, gonokocker, meningokocker, Pseudomonas aeruginosa, stafylokocker, streptokocker A, B, C och G, Acinetobacter, Chlamydophila pneumoniae, Legionella pneumophila, Mycoplasma pneumoniae.

RAF:s bedömning:

  • Har aktivitet mot flertalet gramnegativa bakterier och atypiska luftvägspatogener. Aktiviteten mot grampositiva bakterier är ofta otillräcklig men något bättre än aktiviteten av ciprofloxacin.
  • Bör normalt inte användas för behandling av luftvägsinfektioner annat än vid legionellapneumoni.
  • Nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos kvinnor skall inte behandlas med kinoloner.
  • På grund av tilltagande resistens bör kinoloner användas restriktivt.

Användningsområde:
 
  • Legionellapneumoni

Moxifloxacin (Avelox)

Spektrum:

Enterobacteriaceae, Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis, Legionella pneumophila, gonokocker, meningokocker, pneumokocker, Streptococcus pyogenes, Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, Mycobacterium tuberculosis.

RAF:s bedömning:

  • Moxifloxacin är den kinolon som har bäst aktivitet mot grampositiva och anaeroba bakterier.
  • Trots aktivitet mot flertalet luftvägspatogener bör preparatet normalt inte användas för behandling av luftvägsinfektioner annat än vid legionellapneumoni eller i kombination med bensylpenicillin vid intensivvårdskrävande samhällsförvärvad pneumoni.
  • Har även antituberkulös aktivitet och god CNS-penetration varför det har prövats i kombination med andra preparat vid CNS-infektioner.
  • P g a tilltagande resistens bör kinoloner användas restriktivt.

Användningsområde:
 
  • Intensivvårdskrävande samhällsförvärvad pneumoni i kombination med bensylpenicillin.
  • Legionellapneumoni
  • Moxifloxacin har även prövats och rekommenderas i vårdprogram på följande indikationer men randomiserade kontrollerade studier saknas:
    - bakteriella CNS-infektioner vid allergi mot betalaktamantibiotika
    - bakteriell meningit orsakad av penicillinresistenta pneumokocker
  • TBC

Klindamycin (Dalacin)
 

Hämmar bakteriers proteinsyntes. Det är avsett för parenteralt, peroralt och lokalt bruk. Klindamycin har effekt på grampositiva aeroba och aneroba bakterier och gramnegativa anaeroba bakterier.

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Clostridium (undantag Clostridium difficile), anaeroba kocker, Propionibacterium (dock ej vid CNS-infektion), Bacteroides och Fusobacterium.

RAF:s bedömning:

  • Klindamycin är framförallt ett medel mot anaerober, men har även god aktivitet mot bl a stafylokocker och streptokocker (pneumokocker inkluderade), men ej enterokocker.
  • Ett alternativt andrahandsmedel för behandling av faryngotonsillit, hud- och mjukdelsinfektioner samt infektioner orsakade av anaeroba bakterier.
  • I kombination med rifampicin ett behandlingsalternativ vid protesinfektioner.

Användningsområde:
 
  • Staphylococcus aureus-infektioner hos äkta penicillinallergiker.
  • Svår streptokocksepsis i kombination med betalaktamantibiotika.
  • Recidiverande streptokocktonsillit
  • Protesinfektioner i kombination med rifampicin.
  • Andrahandsmedel vid anaeroba infektioner i t ex buken (tillsammans med t ex ciprofloxacin mot aeroba gramnegativa bakterier).
  • Andrahandsmedel vid blandinfektioner med stafylokocker, streptokocker och anaerober i hud och mjukdelar.

Restriktiv användning p g a risk för diarré och för att förhindra resistensutveckling mot detta för penicillinallergiker värdefulla preparat.

 

Trimetoprim (Trimetoprim, Idotrim)

Spektrum:

Stafylokocker, Escherichia coli och övriga Enterobacteriaceae.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet bakterier som är aktuella vid urinvägsinfektion (UVI) med undantag av Pseudomonas aeruginosa och Streptococcus agalactiae (Grupp B streptokocker, GBS).
  • Ett alternativt andrahandsmedel vid nedre UVI hos kvinnor och män.
  • Bör i första hand användas efter att resistensbesked har erhållits då cirka 20 % resistens förekommer hos Escherichia coli.

Användningsområde:
 
  • Andrahandsalternativ vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor och män.

Medlet bör i första hand användas efter att resistensbesked har erhållits, p g a den höga frekvensen av resistens hos Escherichia coli.

 

Trimetoprim + sulfametoxazol (Bactrim, Eusaprim)

Spektrum:

Stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Escherichia coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Salmonella och Shigella, Haemophilus influenzae (trimetoprims effekt), Stenotrophomonas maltophilia, Listeria monocytogenes och Pneumocystis jiroveci, Nocardia.

RAF:s bedömning:

  • Ett försthandsmedel vid profylax mot och behandling av infektioner orsakade av Pneumocystis (carinii) Jiroveci
  • Även ett förstahandsmedel vid behandlingskrävande infektioner med Stenotrophomonas maltophilia.
  • Till följd av hög resistensnivå hos Escherichia coli är medlet endast ett alternativt andrahandsmedel vid övre urinvägsinfektion, nedre komplicerad urinvägsinfektion och bakteriell prostatit.
  • Ett alternativt andrahandsmedel vid akut exacerbation av kronisk bronkit.

Användningsområde:
 
  • Profylax mot och behandling av infektioner orsakade av Pneumocystis jirovecii.
     
  • Infektioner orsakade av Stenotrophomonas maltophilia.
     
  • Andrahandspreparat vid exacerbation av kronisk bronkit (efter att resistensbesked erhållits, p g a den höga frekvensen av resistens hos pneumokocker och Haemophilus influenzae).
     
  • Andrahandspreparat vid nedre komplicerad urinvägsinfektion (trimetoprim föredras p g a mindre risk för biverkningar utan sulfa).
     
  • Andrahandspreparat vid övre urinvägsinfektion (efter att resistensbesked erhållits, p g a den höga frekvensen av resistens hos Escherichia coli m fl urinvägspatogener).
     
  • Andrahandspreparat vid bakteriell prostatit.

Metronidazol (Flagyl, Metronidazol), Tinidazol (Fasigyn)
 

Metronidazol och tinidazol har baktericid effekt på anaeroba bakterier, Helicobacter pylori samt vissa protozoer.

Spektrum:

Anaeroba bakterier, Helicobacter pylori, Trichomonas vaginalis, Giardia Lamblia och Entamoeba histolytica.

RAF:s bedömning:

Metronidazol och tinidazol är framför allt anaeroba medel som även har god aktivitet mot en del protozoer. De är alternativa förstahandsmedel vid intraabdominella och anaeroba infektioner, samt vid enterit orsakad av Clostridium difficile.

Användningsområde:
 

  • Infektioner orsakade av anaeroba bakterier.
  • Clostridium difficile-diarré.
  • Parasitinfektioner:
    - Trichomonas vaginalis
    - Giardia Lamblia
    - Entamoeba histolytica
  • Helicobacter pylori-eradikering.


Kloramfenikol (avregisterat i Sverige för enteralt/parenteralt bruk, dock tillgängligt för topikal behandling av konjunktiviter).
 

Kloramfenikol har bakteriostatisk effekt och ett brett antibakteriellt spektrum. Det är avsedd för parenteralt eller lokalt bruk. Kloramfenikols användbarhet begränsas av risken för allvarliga hematologiska biverkningar som förekommer i låg frekvens men kan vara irreversibla.

Spektrum:

Grampositiva och gramnegativa, t ex Salmonella, Shigella, Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot flertalet aeroba och anaeroba bakterier, såväl grampositiva som gramnegativa. Aktiviteten är emellertid otillräcklig för Pseudomonas aeruginosa, Stenotrophomonas maltophilia, Acinetobacter spp.

  • Då parenteral behandling med preparatet är associerat med allvarliga biverkningar, bör det endast användas vid livshotande infektioner där andra alternativ saknas, t ex hjärnabscess och akut bakteriell meningit.

  • Alternativt förstahandsmedel vid lokalbehandling av ögoninfektioner.

Användningsområde (observera perorala/intravenösa beredningar ej längre registrerade i Sverige men tillgängligt i många länder, användningen begränsas av hög frekvens av kloramfenikolresistens och hematologiska biverkningar):
 
  • Tredjehandsmedel vid:
    - CNS-infektioner (hjärnabscess, meningokockmeningit)
    - tyfoid- och paratyfoidfeber
    - ricketssios

Kloramfenikol bör användas mycket restriktivt och endast då annat antibiotikum ej kan användas eller haft dålig effekt p g a risken för allvarliga hematologiska biverkningar. Dessa förekommer i låg frekvens men kan vara irreversibla.

 

Fusidinsyra (Fucidin)
 

Fusidinsyra har huvudsakligen bakteriostatisk effekt och är avsett för oralt, parenteralt och lokalt bruk.

Spektrum:

Stafylokocker och Clostridium difficile.

RAF:s bedömning:

  • God aktivitet mot stafylokocker. Det är ett alternativt andrahandspreparat vid systemisk behandling av infektioner i hud, mjukdelar och skelett.
  • I kombination med rifampicin ett behandlingsalternativ vid protesinfektioner.
  • Ett alternativt förstahandsmedel vid topikal behandling av konjunktiviter orsakade av Staphylococcus aureus.

Användningsområde:
 
  • Hud- och mjukdelsinfektioner orsakade av Staphylococcus aureus men skall helst kombineras med annat preparat för att undvika resistensutveckling.
  • Protesinfektioner i kombination med rifampicin.
  • Topikal behandling av konjunktiviter orsakade av Staphylococcus aureus.

Nitrofurantoin (Furadantin)
 

En pulmonell överkänslighetsreaktion med akut uppträdande och ibland grava lungsymtom förekom frekvent på 1970-talet då högre doser användes än som nu ges. Denna biverkan är reversibel om behandlingen utsätts.

I låg frekvens förekommer även kroniska lungreaktioner med interstitiell pneumonit och lungfibros vilket framför allt drabbat äldre kvinnor som fått för höga doser av nitrofurantoin i relation till njurfunktionen. Man avråder därför från användning av nitrofurantoin om kreatininclearence är lägre än 40 ml/min. Dessutom minskar utsöndringen vid nedsatt njurfunktion och om GRF < 40 ml/min är utsöndringen så låg att verksamma urinkoncentrationer endast i undantagsfall kan förekomma.

Preparatet skall även undvikas i omedelbar anslutning till förlossningen p g a risk för hemolytisk anemi, men kan ges under graviditet utan ökad risk.

Spektrum:

Escherichia coli, enterokocker, Staphylococcus saprophyticus; dvs primärpatogener vid nedre urinvägsinfektion.

RAF:s bedömning:

  • Har aktivitet mot flertalet bakterier som är aktuella vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion. Resistensutvecklingen är försumbar trots mångårigt bruk av medlet.
  • Ett alternativt förstahandsval vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor och som profylax mot recidiverande urinvägsinfektioner.
  • Dosen ska anpassas efter njurfunktionen, vilket måste beaktas vid behandling av t ex äldre. Preparatet skall inte användas till patienter med kreatininclearance under 40 mL/min.

Användningsområde:
 
  • Nedre UVI hos kvinnor.
  • Nedre UVI hos män; odling skall alltid tas innan behandling, så att behandlingen kan korrigeras efter odlingssvar.

Linezolid (Zyvoxid)
 

Linezolid är ett syntetiskt antibiotikum som tillhör oxazolidinonerna och påverkar den bakteriella proteinsyntesen via en ny verkningsmekanism. Linezolid utövar en bactericid effekt mot de flesta streptokockstammar (inklusive pneumokocker) och en bakteriostatisk effekt mot stafylokocker och enterokocker. Medlet är avsett för peroralt och parenteralt bruk.

Perifer neuropati så väl som optikusneuropati samt optikusneurit som i vissa fall lett till synförlust, har rapporterats hos patienter som behandlats med Zyvoxid. Huvudsakligen gäller det patienter som behandlats under längre tid än den maximalt rekommenderade behandlingstiden på 28 dagar

Spektrum:

Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus, enterokocker, koagulasnegativa stafylokocker, Streptococcus pyogenes, alfastreptokocker.

RAF:s bedömning:

  • Kan vara av värde för behandling av infektioner orsakade av grampositiva bakterier resistenta mot andra preparat, särskilt vid multiresistens hos stafylokocker och enterokocker.
  • Behandling skall endast inledas i samband med sjukhusvård och efter konsultation med relevant specialist.
  • Allvarliga biverkningar förekommer i form av övergående benmärgsdepression.

Användningsområde:
 
  • Pneumoni samt hud- och mjukdelsinfektioner orsakade av multiresistenta grampositiva bakterier (penicillinresistenta pneumokocker, MRSA, MRSE, VRE).
  • Man har observerat klinisk effekt i öppna studier även vid andra infektionsfokus (t ex CNS och biomaterialassocierade infektioner), men dokumentationen är fortfarande bristfällig på dessa indikationer.

Behandling skall endast inledas i samband med sjukhusvård i samråd med relevant specialist.

 


Kolistin är ett polypeptidantibiotikum avsett för intravenöst bruk. Medlet har god aktivitet mot ett flertal gramnegativa stavbakterier. Kolistin uppvisar koncentrationsberoende baktericid aktivitet. Medlet verkar genom att binda till LPS i bakteriens ytmembran, vilket leder till ökad permeabilitet och osmotisk celldöd. Kolistin finns även tillgängligt för inhalationsbehandling.

Spektrum:

God aktivitet: Enterobacteriaceae (förutom Proteus spp., Morganella morganii, Providencia spp. och Serratia spp.), Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter spp.

Lägre aktivitet: Stenotrophomonas maltophilia.

Otillräcklig aktivitet: Burkholderia cepacia, Proteus spp., Morganella morganii, Serratia spp., Providencia sp., gramnegativa kocker, grampositiva bakterier och anaerober.

RAF:s bedömning:

  • Kolistin är endast indicerat vid multiresistens hos gramnegativa stavbakterier där andra behandlingsalternativ saknas.

  • Medlet bör användas i samråd med infektionsspecialist.

  • Hos vuxna patienter med normal njurfunktion bör kolistin doseras 3 MU var tredje timme i tre doser, därefter 3 MU var 8:e tim.

Användningsområde:

Biverkningarna begränsar användningen. Reversibel Krea-stegring (ATN) ses ofta inom 4 dagar, kvarstår 1-2 veckor efter utsättning och normaliseras inom 3-9 veckor. Om kolistin sätts ut snabbt vid stigande Krea-värden går det sannolikt tillbaka ännu fortare. Ökad risk för Krea-stegring finns vid tidigare njursjukdom eller kombinationsbehandling med andra njurtoxiska preparat.

Neurotoxicitet ses hos ca 5-10% av patienterna men är mestadels lindriga och reversibla. Vanligast är parestesier. Neuromuskulär blockad och apné finns rapporterat.

  • Infektioner orsakade av multiresistenta gramnegativa stavbakterier (karbapenemresistenta Acinetobacter, Pseudomonas aeruginosa och Enterobacteriaceae) där andra behandlingsalternativ saknas. Kombinationsbehandling (meropenem/sulbaktam/tigecyklin/annat preparat) skall ske för att undvika resistensutveckling.

Copyright © Internetmedicin 2017

ID: 493

Kommentera >>

Behandlingsöversikt: Antibiotika vuxna, läkemedel
Rubrik: Obligatorisk.
Kommentar: Obligatorisk.
Namn: Obligatorisk.
Epost: Obligatorisk. Ogiltig e-post.


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.
Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.


Source: http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=493


BUY NOW For Sale 70%!
buy viagra

Antibiotika vuxna, läkemedel Azithromycin course for sore throat

Antibiotika azithromycin chlamydia Azithromycin Actavis
Antibiotika azithromycin chlamydia Zithromax
Antibiotika azithromycin chlamydia Approved papers - IUPAC 2017
Antibiotika azithromycin chlamydia Azithromycin
Antibiotika azithromycin chlamydia Azithromycin During Pregnancy, Is it Safe to Take
Antibiotika azithromycin chlamydia Chlamydia infection - Wikipedia
BUY NOW For Sale 70%!
buy viagra